Hur vågade du ta steget att starta eget inom byggbranschen?

När jag jobbade på Peab fick jag ofta frågan om jag inte borde starta eget eftersom jag drev projekten som om de vore mina egna. Jag kände att det fanns saker att utveckla i hur man tänker och kan genomföra projekt och ville därför försöka göra det på mitt sätt. Dessutom hade jag drivit egna bolag sedan gymnasietiden.

 Ni vill utmana byggbranschen, hur gör ni det?

Dels vill vi utmana och ifrågasätta rådande normer inom branschen för hur och vad man bygger, dels har vi sedan starten haft som mål att utmana de allra största bolagen i konkurrensen om marknadsandelar, vilket vi nu gör.  Vi ska fortsätta att utmana branschen och konkurrenterna, och expandera vår verksamhet både i Sverige och utomlands. Vårt mål att omsätta 10 miljarder 2020 är ett steg på vägen mot att bli en internationell spelare.

 

Vad skiljer er som företag från era konkurrenter internt och byggnadsmässigt?

Framför allt vår företagskultur som mynnar ut i att vi har snabba beslutsvägar, vi vågar tänka visionärt och har ett större engagemang i våra projekt och kundrelationer.  Förhoppningsvis märker man att det är en Serneke-byggnad genom att den håller hög arkitektonisk nivå, är av bra kvalitet, utförd på tid och inom budget samt inte minst att den är hållbar ur ett socialt och ekologiskt perspektiv.

Ni har gått från företag till koncern sedan starten 2002. Varför tror du att ni har lyckats så bra?

Det är så klart många faktorer, men för att nämna några – vi har haft väldigt höga och tydliga mål som vi jobbat extremt hårt för att nå. Vi har dessutom lyckats genomföra en del visionära byggprojekt som skapat förtroende på marknaden och gjort oss attraktiva för kompetenta människor som har ett driv och engagemang. Men expansionen har också inneburit att jag inte kan vara involverad i alla delar i samma utsträckning som tidigare, även om jag skulle önska att jag kunde.

 

Vilken har varit den största utmaningen hittills, och vad lärde du dig?

Jag tror att den största utmaningen har varit att inte underskatta processer inom myndighets- och bankvärlden. Tidigare hade jag svårt att förstå varför det tog så lång tid att få beslut på ansökningar, vilket gjorde att vi under de tio första åren väldigt ofta satt och väntade på beslut. Dessa beslut var stora för oss men mindre för till exempel bygglovsenheten. Detta pressade oss hårt under 2010 -2011, vilket gjorde att vi hade svårt att fokusera på rätt saker. Nuförtiden har vi givetvis lättare med dessa frågor men på den tiden var det en stor utmaning.     

Ni drivs av starka kärnvärden. Vilka är de och vilken betydelse har de för företagskulturen?

Våra kärnvärden har oerhört stor betydelse för hur vi är mot varandra, gentemot kunder och hur vi utför vårt arbete. En Serneke-medarbetare är Engagerad & Modig; Enkel & Handlingskraftig; Ärlig & Respektfull; Visionär & Lösningsorienterad. För att skapa vi-känsla inom företaget har vi så kallade

kulturbärarutbildningar regelbundet, och vi jobbar med kulturfrågor vid konferenser och liknande. Dessutom försöker jag och andra ledare i företaget leva som vi lär och vara förebilder för vår personal i hur vi jobbar enligt vår kultur.

 

Hur gör ni för att försöka attrahera fler kvinnor i en mansdominerad bransch?

Vi jobbar för att vara ett företag som är öppet för alla som har rätt engagemang och kompetens, oavsett kön eller ursprung. För att nämna några konkreta exempel så är vi aktiva i olika kvinnliga branschnätverk, och vi riktar oss till kvinnliga ingenjörer på olika arbetsmarknadsdagar. Framför allt tror jag det gäller att vara en attraktiv arbetsgivare generellt, för vi är på väg mot en mer jämställd bransch, även om det kunde gå lite fortare.

 

Att bidra till ett bättre samhälle är en drivkraft hos dig. Vad lägger du in i det begreppet och kan du ge exempel på vad gör ni?

För mig betyder att bidra till ett bättre samhälle bland annat att främja integration och bättre folkhälsa i samhällsbyggnaden. Där jobbar vi till exempel med att skapa förutsättningar för att stadsdelar ska få större socioekonomisk mångfald, som i Karlastaden och Gårdsten i Göteborg samt i Karlslund i Landskrona. Det kan vi göra genom att se till att det finns blandade upplåtelseformer av boende, skapa arbetsplatser i stadsdelarna och skapa mötesplatser i form av t ex idrottsanläggningar.